Men nu på kvällen så kom jag på att den kunde jag ju se på idag. Och tårkanalerna öppnade sig lika mycket nu som då. Jag grät på samma ställen som då. Trodde faktiskt inte att jag skulle göra det men bara introt i filmen gjorde mig gråtfärdig! Det måste ha låtit hemskt när vi var små och satt och grät. Eller jag tror inte att vi grät vad mamma har sagt, vi gallskrek!
En otroligt fin film, jag läste också boken när jag var liten. De skildrar ju hästars liv i slutet på 1800-talet i England. Och älskar man hästar eller djur överhuvudtaget så kan man inte hålla tårarna tillbaka.
En otroligt fin film, jag läste också boken när jag var liten. De skildrar ju hästars liv i slutet på 1800-talet i England. Och älskar man hästar eller djur överhuvudtaget så kan man inte hålla tårarna tillbaka.
Här är en av musikbitarna. Musiken är så fin och jag har soundtracket på datorn och har tänkt göra en Grynet-film av den (alltså en film där jag lägger in bilder och film på Grynet med musik till), skulle bli väldigt bra tror jag :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar